Transfomers 4 är en vykortsvacker gäspning

Då var det återdags för en ny Transfomersfilm, en serie som jag personlig anser borde ha stannat vid den första filmen. Men det finns pengar att tjäna så om det kommer ytligare två filmer så blir man inte så förvånad. Dessutom går den tekniska utvecklingen framåt och Transfomersfilmerna lever verkligen på sina specialeffekter. Detta ger Michael Bay nya anledningar till att inte släppa greppet om serien.

Den fjärde filmen om de utomjordiska robotarna tar sin start tre år efter slutet på den tredje filmen. Autobotsen är jagade av CIA-agenten Harold Attinger (Kelsy Grammer). Han har till sin hjälp en mystisk transfomer som kallar sig själv Lockdown. Samtidigt hittar uppfinnaren Cade Yeager (Mark Wahlberg) en lastbilsrigg som visar sig vara Optimus Prime. Cade blir indragen i den här våldsamma jakten som kommer att ta honom världen över.

Michael Bays förmåga att skapa snygga och kreativa actionscener består, det är någon han är bra på. Transfomers: Age of Extinction innehåller ett antal adrenalinladdade scener men samtidigt lyckas Bay göra dem jobbigt utdragna. Det största problemet med Bay är att han fortfarande inte har förmågan att skapa vettiga karaktärer och logiska manus. Hans filmer innehåller i vanlig ordning en trogen dos av stereotyper, sexism och smaklös humor.

Transfomers: Age of Extinction är precis som många av dagens filmer anpassade efter 3-D. Det betyder att Bay har lagt ner mycket med tid på vykortsvackra scener, men efter så där 30 gånger börjar även jag att tröttna. Dessutom slarvade Bay bort möjligheten att använda de duktiga skådespelarna Mark Wahlberg, Stanley Tucci och Kelsey Grammer på ett bättre sätt. Jag tyckte dock att transfomern Lockdown var en underhållande karaktär, en räddning i denna 2h 45 min långa gäspning.

Filmen får:

Martin Avedal